Kaffe och solsken

Har massor med saker jag skulle behöva göra. Men just nu är det solen och en kopp kaffe som har övertaget (och så datorn i knät). Sitter och tittar på första maskinen tvätt som torkar på tvättvindan, underbara vårtecken. Som jag har längtat efter att få hänga ut tvätten och slippa trängas med torkställningar. Noah är på dagis, han hostar och hostar. Mår inte toppen av dessa väderomslag, men astmamedicinen är dubblerad och det borde hjälpa. Theo snurvlar vidare, hostar, snoret rinner och lite feber. Men då han också fått diagnostiserat att han också har astma så dubblerar vi även hans medicin. Just nu så sover han gott. Och jag ska fortsätta njuta av solen. Ha det gott kära vänner i detta underbara vårväder :)

Visning på Atelje Sofi...

I fredags lämnade vi bort barnen en stund och åkte på visning hos fotografen där vi var härom veckan. Det var med spänning vi skulle se vad hon åstadkommit med våra huliganer som inte ville sitta stilla samtidigt. Döm om min förvåning när det bara var så många lyckade kort, hon är så duktig Sofi. Sen skulle vi börja sålla bort kort och det var inte lätt. Vi bestämde oss för att göra ett collage med samma ram som vi tog till Noah. Sen valde vi ut ett gäng med "lösa" bilder som blir i olika storlekar. Hade kunnat välja allihopa men någon måtta får det vara. Dyrt blev det hur som helst, men vad gör det vi lever bara en gång (eller det vet jag ju inte).

Vart tar tiden vägen?

Ibland undrar jag var tiden tar vägen? Det känns som om det är måndag söndag, och så måndag igen. Inte för att det gör mig någonting vill jättegärna ha vår och värme. Men man stiger upp, äter frukost, diskar, tvättar, lämnar på dagis, lagar mat, hämtar på dagis, tvättar lite till, plockar och sen är det gonatt igen. Sova lite och sen go morgon och samma visa. Nä riktigt så inrutat är det inte, men det känns så ibland. Nyss var det jul o nyår och nu är det redan påsk.

Satt och tittade på gamla kort nu i helgen och där om någonstans ser man att tiden går. Barnen växer och man kommer knappt ihåg när dom var små, riktigt små. Såg Noah som nyfödd och det har liksom tryckts långt bak i minnet. Även Theo´s bebisstadie känns så långt borta. Det är så kort tid och ibland vill man bara stanna tiden ett tag. Det är en underbar upplevelse att få se sina barn växa upp, alla framsteg dom gör, små som stora. Man glömmer känslan så fort. Någon i ens omgivning får barn och bebisstadiet kommer tillbaka på besök. Och än en gång påminns jag om att åh va länge sen det var.

Näpp nu ska jag sluta jämra mig för att tiden bara försvinner. Ska lägga upp lite bilder som fick mig att friska upp mitt minne. Ha en bra dag alla ni där ute!

Tandsabissingar som spökar

Theo har varit ledsen till och från ett par dagar. Igår kväll kom det även lite feber. Tror att det är hans två kindtänder som inte har kommit som spökar med oss. Han kan vara jätteglad, busa och springa runt. Sen kommer ett illskrik som skär i mammahjärtat. Det är jobbigt när dom inte kan tala om vad som är fel. När Noah fick sina tänder sa han ingenting, inte ett symtom någon gång. Alltid lika glad. Theo däremot har varit ledsen och grinig för varje tand. Nu sover han äntligen, då ska Noah och jag passa på att kolla lite film. Mysa i soffan. Sen blir det nog en promenix till biblioteket och låna nya böcker till honom.

Mera vårtecken

Tog ett varv runt huset idag och titta vad jag hittade



Ännu ett tecken på att faktiskt våren är på väg. Hoppas att all snön också försvinner nu, det finns fortfarande ganska mycket kvar här. Att små blommor och sol kan göra en så glad. Sen blev det kaffe och en långpromenix med Jessica och Elise i solskenet. Underbara måndag. Nu ikväll så såg jag på tv´n att det kunde bli snö imorgon och då blir man ju mindre glad. Akta du dig Kung Bore om du snöar i morgon.

Kalashelg : )

Ojojoj vilken kalashelg det har varit. Lördagen firade vi Krister där det bjöds på smörgåstårta och sen kaffe med maräng- och hallontårta. Mumsigt värre. Trevligt att alla var samlade till en solig kalaseftermiddag. Sen på kvällen hade vi ju grillpremiär här hemma med Robban och Linda. Söndag förmiddag så skulle vi ha varit på Dopets dag i Domkyrkan, men nä det blev lite stressigt och varför slita ut tröskeln där när vi aldrig annars gör det. Istället blev det dans för Noah innan vi begav oss mot Kosta. En runda på Outleten som slutade med kläder till barnen (som vanligt). Sen var det dax att åka till Farfar och Gittan i Emmaboda. Där firade vi Gittans födelsedag. Tobias var hemma från Göteborg, alltid lika kul att träffas. Vi bjöds på god mat, som alltid. Mätta och belåtna var det dax att bege sig hemåt, vi hann inte särskilt långt innan Noah slumrat till. Han var så trött efter allt busande. Theo lyckades vi hålla vaken hela vägen hem, men han var inte direkt svårsövd när han hamnade i sängen. Tack alla involverade för en trevlig kalashelg.

Grillpremiär!

Förmodligen blir vi idiotförklarade nu, men vad gör det. Ikväll så har vi haft årets grillpremiär tillsammans med Robban & Linda. Kanske lite tidigt men åh så gott det var. En riktigt god grillad karréskiva med potatisgratäng, en god sallad och så givetvis massa goda såser till. Uppehållet var inte så långt denna gången, då sista grillningen förra året typ var i början på november. Lite tokiga är vi och det bjuder vi på. Sen framåt aftonen var det givet time för efterrätt. Då våffeldagen närmar sig så slog vi till redan idag. Och faktiskt så har vi ätit fantastiskt goda våfflor som var både laktos/mjölk och glutenfria. Så nu är vi mätta och belåtna. Tack för en trevlig afton kära vänner. Väl mött igen nu när säsongen är här.

Atelje Sofi...

Tisdagen bestod av ett besök hos Atelje Sofi. Vi tänkte att klockan 10.00 är ju lugnt då behöver vi inte stressa på morgonen. Men det är alltid samma visa, stressa, stressa, stressa. Hur som helt vi kom i tid. De flesta korten skulle tas på Theo, men även några på honom och Noah och sist men inte minst skulle Dukto vara med. Det var full cirkus. Inte helt lätt att få alla 3 att sitta/ligga stilla samtidigt. Men jag tror att hon lyckades att fånga dom. Det återstår att se nästa fredag då det är visning. Så spännande! Det roligaste av allt denna förmiddag var när dom skulle ha Theo att fånga såpbubblor. Men han tyckte dom var otäcka, vände och sprang ifrån dom med gråten i halsen. Söta lilla gullegubben. Men icke sa nicke. Gick inte att lura honom på något vis.

Helgen som gick...

Fredagskvällen tillbringades på Harrys tillsammans med mina arbetskamrater. Vi bowlade och åt mat. Mycket trevligt. Kvällen fortsatte för några av oss av att gå till jobbet, och dom andra fortsatte en trevlig kväll ute. Natten gick och vi fick äntligen gå hem och sova. På kvällen kom faster Sandra hit, vi åt mat,började kolla Mello, sen fick jag gå till jobbet. Usch vad tråkigt det var att behöva gå hemifrån när man har så trevligt. Men men. Söndagen bestod av zzzzova för min det. Noah var på sin dans, faster följde med och han var jättenöjd. På eftermiddagen var det Tupperware party, var jättelänge sen. Mycket nytt och fint fanns det. Kvällen blev slappardax i soffan. Barnen somnade gott och så även jag efter ännu en jobbarhelg och massor med andra upptåg.

Minipåskliljor

Ett tecken på att våren närmar sig är när dom börjar sälja små söta påskliljor i affärerna. Var på Blomsterlandet häromdagen och köpte denna vackra skapelse som nu pryder vårt köksbord.

Barnarbete eller?

Är det detta som kallas för barnarbete? Eller är det att lära sina barn att hjälpa till hemma?





Skämt å sido. Så här snabb är han, den lille killen. Obevakad i ett ögonblick och vips, titta vad jag kan mamma. Eller kanske, undrar hur länge jag hinner stå här innan mamma kommer. Min lilla gosekille.

Cykelfest...

Inbjudan till årets cykelfest har kommit. Åh va skoj. Förra året kunde vi inte var med för den lördagen döptes Theo. Men i år ska vi cykla. Detta är en upplevelse som heter duga. Ni som inte vet vad detta innebär så ska jag försöka förklara. Man cyklar runt och äter hos folk, förrätt, varmrätt och efterrätt. En av dessa rätter tillagar du och din partner. Exempel: Klockan 15.00 på festdagen sprättar vi upp det första kuvertet och följer anvisningarna. Vi cyklar iväg och anländer till förrätten som serveras 16.30. Under förrätten öppnar värdparet ännu ett brev som berättar var alla ska cyklar och äta varmrätten. I detta exemplet står det att vi ska cyklar hem och bjuda på varmrätt, medan de andra två paren ska åt andra håll. Vi cyklar hem, där vi kl 18.15 möter två nya par som vi ska bjuda på varmrätt. Efter vi ätit öppnar vi nästa kuvert som talar om var vi ska äta dessert. Upp på cyklarna och iväg till desserten som serveras 20.30. Där öppnar värdparet det sista kuvertet som avslöjar vär den STORA festen äger rum. Klockan 22.00 dyker vi upp vid festlokalen där vi sätter på dansskorna och partajar tills det ljusnar.

Detta är skitroligt. Man får träffa nya människor och människor man i sin vildaste fantasi inte skulle hälsa på annars. Så självklart ska vi anmäla oss redan nu. Och fixa barnvakt. Putsa upp cyklarna och med spänning vänta på breven som vi inte får öppna förräns festdagen.

Sköna söndag

Söndagen började med dans för Noah igen, har varit uppehåll för sportlovet i 2 veckor. Han var så nöjd när han fick svänga sina spralliga ben igen. Och när timmen var slut så undrade han vilken dag det var dans igen :) Inte helt lätt att förstå att det är en hel vecka tills nästa gång.

Eftermiddagen spenderade vi med våra grannar Mårten, Jessica och Elise. Vi begav oss till Ljungnäs och grillade korv i solskenet. Underbart skönt var det och vips så hade vi suttit där i två timmar och inte gjort någonting. Noah tyckte det var lite konstigt att badbryggan låg där och så var det is runt om. Många tankar i hans redan fullspäckade huvud. Sen blev det tiotusenkronors frågan om varför det var så på kvällen. Inatt blir det jobb. Så sov ni som får.

Det är ingen vanlig dag....

...för det är Alvas födelsedag, hurra hurra hurra. I lördags firade vi kusin Alvas 4-årsdag. God mat och så jordgubbstårta förstås. Massor med fina presenter fick hon. Tack för ett toppenkalas.

Antal besökare

Nu ska vi se om jag kan lyckas få igång räknaren för antal besökare. Har inte riktigt hunnit göra det klart. Och sen så ska jag skriva färdigt inlägget om förra veckan.

Theo´s Hänt i veckan

Usch och fy vilken vecka det här varit. Theo har varit sjuk. Och då menar jag jättesjuk, min lille kille. Måndagen var hyffsad, lite hosta, rossel, slem och feber och jaja tänkte jag ännu en förkylning. Ringde till barnmottagningen och bad om nya recept med astmamedicin till honom. På tisdagsmorgonen när jag kom hem från jobbet ringde jag VC och fick sen tid 14.30 där fick han inhalera ventolin, hade dålig syresättning (endast 83%) fick penicillin mot luftrörskatarr och öroninflammation. Men vi blev remitterade till barnakuten då dom inte fick upp syresättningen mer än till 87%. Väl på akuten så blev det full fart. Mer ventolin inhalerades, betapredtabletter svaldes och prover togs. De röda öronen berodde på febern och inte någon öroninflammation, så penicillinet la vi ner. Framåt kvällen var syresättningen uppe på 97% och de var nöjda med detta pga astman. På nåder fick vi åka hem, doktortn var i valet och kvalet men vi hade ju inte så långt om vi behövde åka in igen.

Väl hemma igen somnade Theo gott, sov bra ända fram till lite efter 04. Sen började han hosta då och då. Men det var inte förräns straxt efter 05 som jag vaknade av att han kippade efter andan. Upp, ge mediciner, lätta dunkningar i ryggen. Sitta upp och sova. Man provar allt i förhoppning att det ska hjälpa. Men inget hjälpte riktigt, det blev bara stundtals bättre. Så ännu en resa till barnakuten en tidig kall morgon. Där var det massor med folk men som tur var prioriterades vi lite pga att det var andningen som var problemet. Mera mediciner, slangar hit och dit, en ledsen liten kille, med krokodiltårar. Min lille bebis som aldrig säger något annars. Noah blev lite skeptisk till vad som hände. Men visste att doktorn skulle hjälpa Theo att andas lite bättre. TImmarna gick, förmiddagen försvann, eftermiddagen kom och Theo var som en trasdocka. Han orkade inte kämpa emot längre utan bara sov och sov och sov. Hans värden och andning blev bättre och vi skulle snart få åka hem. Med mera mediciner. Trötta och medtagna så kom vi hem, Theo somnade. Noah och jag likaså. I hopp om en bättre morgondag.

Nu väntar medicinering var tredje timma och så ytterligare inhalering morgon, middag och kväll. Febernedsättande. Mutor med dryck och andra söta saker.