måndag 31 januari 2011

Dagens tankar

Idag går alla mina tankar till dig Cissi och din familj. Som idag får sitt andra barn med planerat snitt. Hoppas att ni alla mår bra. Just nu i skrivande stund ligger du nog på uppvaket och väntar på att få komma därifrån. Ta hand om varandra så ses vi snart. Massor med kramar och grattis till er.

söndag 30 januari 2011

Danslektion

Idag var det åter dax för Noah att dansa. Han har sett fram emot detta länge. Så dansskorna på och klackarna i taket. Det gick jättebra, han klarade det fint. Nu längtar vi redan tills nästa söndag. Så nu blir det en vårtermin med dans på söndagsförmiddan. Härligt. Är han glad så är jag glad.

Theo´s blodbad

Ja herregud vilken dag det har varit och då är klockan inte mer än efter middag. Idag så skulle Gittan, Angelica och Peter komma hit och äta middag. Den var tänkt att serveras vid 12.30 tiden. Vi låg bra till i tidsplanen Theo och jag. Han lekte fint på Noah´s rum, så jag tänkte att jag hinner med ett snabbt toabesök. Hörde hur Theo går ut i köket, öppnar kylskåpet och grejar lite. Tänker inte mer på det är ju ut där igen efter en halv minut. Då hade Theo tänkt att jag ska nog hjälpa mamma och skära lite sallad........ Mmm just det. Dripp dropp dripp dropp......Blod var det lite överallt, men han själv var inte ledsen. Så jag behöll lugnet och gick fram ser två blodiga händer. Stoppar dom under vattenkranen för att se vart han har skurit sig. Ett fint snitt nedanför tummen på höger hand. In med handen i en kökshandduk, tryck på snittet och så upp med handen i luften. Sen in på toan med Theo på höften, leta leta leta. Kompresser, tejp, plåster ja allt sånt där ni vet. Försöker trycka ihop snittet så gott det går, har kollat innan så att det ser ok ut. Tänker snabbt att detta syr dom inte på sjukan ändå. Måste bara kolla så att blödningen stoppas. På med lite diverse bandage så att trycket blir bra och att det helst ska få sitta kvar. Blödningen avtar för det har fortfarande inte gått igenom, så skönt. Sen går han och tittar på sin hand och säger aj aj aj. Men han leker med handen och han har ätit med den så det är nog ok. Ska ta av trycket sen och då får vi se....
Sen äter vi mat och efterrätt och det blir dax för Theo att gå och sova middag en liten stund, innan dess hinner han med ett litet äventyr till. Springer och lattjar lite inför gästerna. Gör en vurpa och står på näsan rätt i golvet. Biter sig i överläppen och blodet är här igen.
Vilken dag, undrar hur den ska sluta?

fredag 28 januari 2011

Mina hjältar

Det blev en laddad natt på jobbet för min del, många tankar och funderingar hur mina små prinsar hade det på nattdagiset. Men telefonen var tyst hela natten så framåt morgonen släppte spänningen en aning. Vid 07.15 idag fick jag äntligen åka och hämta dom, för att visserligen skjutsa dom till nästa dagis, men lite pussar och kramar hann det bli.
Det hade gått kanonbra, först hade dom lekt lite. Sen var det lite kvällsfika innan det var dags att sova. Båda två hade somnat som stockar (åh såååå skönt). Theo hade vaknat till vid 04.30 och ville ha välling och sen somnat om. Sen fick dom väckas vid 06.50 för att bli färdiga tills jag kom.
Idag är jag så stolt över mina älskade prinsar, ni är så duktiga. Och jag visste innerst inne att ni skulle klara detta galant. Ni är mina hjältar, idag och för alltid. Jag älskar er, ni är bäst.
Även dagen på deras vanliga dagis hade gått toppenbra. Så skönt, med tanke på att det blir mycket dagistid i tre dygn nu när jag börjar jobba hela min nattjänst. Men å andra sidan så kommer dom bara vara på dagis tre dagar i veckan så jag hoppas att vi kompenserar detta och får vår kvalitetstid, då vi har så mycket ledig tid tillsammans som inte andra har. Trots intensiva dagar. Ikväll har vi haft fredagsmys med chips och popcorn, hemmagjord pizza och så läsk. Det var två trötta killar som somnade gott ikväll. Puss på er.



Premiär

Ikväll var det alltså premiär för småtrollen att inta nattdagiset. Väskan packades, pyjamasar, gosedjur, snuttefiltar. Ja jag tror att allt var med. Väl på plats så hoppade Noah ur ytterkläderna och sprang in och började leka. Theo däremot började peka på min jacka, mama acka.... Där började mitt mammahjärta gråta. Sen blev han så ledsen när han förstod att idag skulle inte mamma stanna kvar och sova hon oxå utan gå till jobbet. Vi pratade lite och han tog fram sin gose och allt gick bra tills jag sa, vi ses imorn. Då kom krokodiltårarna. Oj oj oj, nej nej nej. Men så sa jag godnatt fick puss och kram och att mamma kommer när du har sovit så blev tårarna lite mindre. Nu sitter jag här på jobbet och har ägnat en och annan tanke, eller massor med tankar rättare sagt åt mina små prinsar. Men samtidigt så har jag ro och därmed tror jag att dom sussar sött och om ett par timmar får jag pussa på dom igen, innan vi skiljs åt på nästa dagis, då jag måste hem och sova ett par timmar. Men sen ska vi myyyysssssa hela helgen. Mamma älskar er till månen och tillbaka, alltid.

tisdag 25 januari 2011

Tittade på gamla kort

Ikväll satt Noah och jag och tittade på kort. Oj oj oj vad fort man glömmer. Härligt att få drömma sig tillbaka lite. Tänkte ge er lite av vad vi såg. Vi tar en sväng längs Memory Lane.

Första korten på Noah

Första korten på Theo

Dukto måste oxå få vara med

Lite kort från USA resan som bjöd på många upplevelser och överraskningar.
Längtar verkligen tillbaka dit. Bästa resan i mitt liv.

Björnen

Och så tyckte Noah att vi skulle ta med detta kortet på Morfar


Skulle kunna visa hur många kort som helst. Fler kommer en annan dag. Ha en fortsatt trevlig kväll. Nu ska jag slå mig ner i soffan med en kopp kaffe och njuta av lugnet.

söndag 23 januari 2011

Dagens värsta

Ikväll var vi hos mamma och pappa en runda. Vi satt i köket och fikade. När Theo var färdig sa vi till honom att han skulle gå och torka sig på handuken dom har i köket. Jaa, säger han och hoppas ner från stolen. Vet ni var han gör? Han fullständigt skiter i att torka sig på handduken utan går rätt fram till köksgardinen, tar den i handen och drar den runt munnen. Jäkla unge, där satt vi som fågelholkar och tappade orden, ingen visste vad dom skulle säga. Inte ens Noah hade en kommentar. Sen säger morfar till honom, Nä Theo vad gör du, det var fel. Då svarar ungen ha ha och sen går han in till leksakerna igen.

Känner mig sliten...

...och trött. Trots att jag sovit kanon efter helgens jobb. Igår sov jag till 16.15 som en stock, laddade om och jobbade en natt till, sovit bra idag oxå. Så nu har jag slagit mig ner i soffan med min vän Mac (datorn) i knät. Småtrollen sover och Björn har åkt till jobbet. Vi har haft en sån där social helg då vi går om varandra hela tiden. Idag sågs vi typ 2 timmar och sen åkte han och jobbade, kommer hem i morgon kväll.

Denna veckan som kommer är min sista "glidarvecka". Sen börjar allvaret. Har ju reducerat ner min nattjänst och bara jobbat halva, men från och med 1 februari så är vardagen ifatt oss. Åh jag har lite ångest kan jag erkänna men det kommer gå bra, bara man kommer igång. Hittar lite rutiner på vardagen så allt klaffar. Tackar för att man jobbar natt, skulle aldrig fixa och jobba dag tror jag. Beundrar dom som reder ut det, tidiga mornar med dagislämningar och allt vad mornar innebär. Nä jag trivs med mitt nattjobb och all den "lediga tid" man har. Och med Björns arbetstider så har vi väldigt mycket ledig tid tillsammans. Kvalitetstid.

Fan va tråkigt detta inlägg blev. Får nog ta lite kaffe och ta mig kragen. Återkommer med nåt roligare sen. Puss o kram skumbanan.

fredag 21 januari 2011

Lysmasken here we come

Då var premiären på nattdagiset gjord. En kväll fylld med förväntan av oss alla. Vi hade packat vår övernattningsväska och begav oss mot Lysmasken barnen och jag. Det var bara vi där igår och så nattfröken då så klart. Ganska skönt tycker jag, då detta troligtvis kommer innehålla många nya intryck och känslor. När vi kommit innanför dörren försvann två små troll direkt in till leksakerna och så var det fullt röj.... Sen fick Noah och Theo välja vilka sängar dom ville sova i, och så bäddade fröken dom och så en till mig som oxå fick prova på nattdagis. Leken fortsatte, kvällsfika intogs, lite mer lek, sen var det dax att borsta tänder och ta på pyjamas. Noah valde saga och så gosade vi ner oss under täcket. Noah somnade direkt, Theo tyckte nog att detta till en början var lite konstigt, men när han insåg att vi skulle sova så somnade han oxå.
Noah vaknade en gång och frågade var vi var, sen somnade han om igen. Theo vaknade vid 04.30 och ville ha välling och så somnade han oxå om. Vid sjutiden väckte jag mina små troll, vi klädde på oss, borstade tänder, bäddade deras sängar och plockade ihop våra saker.
Sen mötte vi upp pappa Björn som lämnat in vår ena bil på Liljas och så åkte vi för att äta frukost på Kalmar Hamncafé. Mums så gott det var, kvalitetstid. Efter frukosten var det time för återbesök för Theo hos doktorn på Barnmottagningen.

torsdag 20 januari 2011

Första Barnkalaset

I lördags bjöd Noah sina kompisar på sitt första barnkalas. Tyvärr kunde inte bästisen Melle komma på grund av sjukdom, eller snarare smittorisken av maginfluensa. Men han får komma en annan dag och då har Noah redan bestämt att vi ska ha Tacofest med hela familjerna. Underbar tanke, som vi självklart ska förverkliga. Björn åkte bort och lämnade Melles godispåse och den blev uppskattad, trots att han hade annat godis. Ni är så underbara i era kommentarer killar. Vi ses en annan dag.

Hur som morgonen var fylld av förväntan. Kommer dom snart? Hur mycket är klockan?..... Hela tiden frågade han detta. Theo och Dukto fick åka en runda till faster Sandra för att det skulle bli lite lugn och ro.... eller ja det kom ju åtta andra barn istället. Så lugn och ro var väl snällt sagt. Noah klädde sig i skjorta, gjorde sig fin i håret och så ringde det då på dörren. Och för många var detta första kalaset de gick på själva. Men det gick så bra, högt över mina förväntningar. För jag trodde att detta blir nog kaos. Men icke. Härligt att alla barn lyssnar när man säger något. Vi åt korv med bröd, drack läsk och myste. Så var det paketöppning, tack för alla fina presenter, Noah blev så glad. Sen vankades det chips och godis och istället för tårta ville Noah ha glass med strössel och chokladsås. Självklart skulle vi oxå ha fiskdamm. Och vad gör man inte för att uppfylla sina barns önskningar.

När barnen åkt hem infann sig ett lugn, man hörde tystnaden. Och nej jag skojar inte. För vilken ljudnivå dom kan uppnå. Men det var så roligt och alla var nöjda och glada.

Noah´s 4-årsdag

Dagen började med sång för vårat födelsedagsbarn, paketer och fika på sängen. Och jag tror faktiskt inte att han var vaken innan vi sjöng, sen var han garanterat vaken när Theo vrålat HURRA femtiotolv gånger i örat på honom. Tänk att han redan hunnit bli 4 år.
Vi tjuvstartade lite och firade honom idag då Björn inte är hemma på måndag då hans "riktiga" födelsedag är. Och sen stundade ju hela helgen full med kalas. Självklart så firade jag och Theo honom på måndagen oxå.

På fredagskvällen vankades det första kalaset för Noah och vi passade på att även fira Björn som fyller år två dagar efter Noah. Det plingade på dörren och Noah var helt salig och oj vad många presenter han fick (och Björn oxå). Vi käkade god mat, pratade, lekte med nya presenter, stoj och stim, och så kom då tårtan. Denna tårta som jag svurit på denna dag. Men ack vad god den blev. Vilken tur att jag inte gav upp, efter att ha misslyckats med dom första två bottnarna. För sen gick det som en dans, alla var nöjda och glada. Det var en trött 4-åring som gick till sängs denna kväll och drömde om sina nya fina saker. Och vi andra laddar om för nytt kalas i morgon.

Här kommer lite bilder från kvällen

Så var det lördag och vi laddade om för nytt kalas. Idag började Theo tycka att nu vill jag oxå ha paketer. Massa bus blev det och även idag var det trötta pojkar som somnade bums. Ännu fler fina presenter fick vår stora kille.

TACK SÅ MYCKET FÖR ALLA FINA PRESENTER SOM NOAH OCH BJÖRN FICK!

Jag kan inte SOVAAAAA

Visserligen är jag nattmänniska, men nu har jag försökt sova länge utan att lyckas. Så jag hämtade min lilla Mac och tog med den in i sängen och tänkte blogga lite då.

Sista dagarna har det kommit lite spänning, nervositet och orolighet inför den stundande förändring i vår familj. Nattdagiset. Vet att detta bara är trams och att det kommer fungera jättebra. Vi har varit och hälsat på flera gånger och i morgon ska jag och barnen sova över där tillsammans. Noah och Theo har älskat att vara där, leka och busa, och inte velat gå hem. Men nu kommer min mammaångest....mitt mammahjärta är kluvet. Detta är något som jag har varit så övertygad om i ett par månader att det är bästa alternativet. (Det hjälper inte oss även om jag skulle begära på en dagtjänst för då har jag ju kvällarna att lösa, samt varannan helg.) Och nu tvekar jag. Björn skrattar åt mig, då vi har diskuterat detta sååå många gånger och alltid kommit fram till samma resultet. Men jag tror och hoppas att efter i morgon så har det vänt. Jag vet ju att dom har det så mysigt där. Familjärt, precis som hemma. Bra personal, få barn samtidigt. Och så har dom ju varandra mina små prinsar. Så nu säger jag till mig själv: Therese skärp dig! Släpp oron, N och T känner den! Detta kommer gå kanonbra!!!

tisdag 18 januari 2011

Traditionell nyårsdag

I vår familj så har vi en massa konstig traditioner. Varje nyårsdag klockan 12 så grillar vi korv. Inga ursäkter finns för frånvaro mer än arbete. Med åren har folk kommit och gått. Det är ju kul att detta har blivit så stort och att vi har många vänner som har hängt på detta. Så som alla år, typ 29 stycken tror jag att det är, packade vi korgen och gav oss iväg. Även i år så kunde man åka skridskor och självklart hade vi packat med dom. Framåt eftermiddagen gav vi upp. Gick hem och duschade av oss röklukten, slappade i soffan till Ivanhoe. Sen sov jag en stund för att senare på kvällen åka och jobba. Titta och njut av våra tokiga traditioner:

En av tokstollarna... BusRobban hittade ett par skidglasögon och slapp få röken i ögonen. Utsedd till årets snyggaste man redan på nyårsdagen. Du är go du!
Theo blev lite sur när han inte fick vara med ute på isen så han tänkte att jag provar väl att surfa på pulkan då, lite spänning kan jag väl få ha
Han kliver in i MÅÅÅÅL!
Här är min hjälte. Så envis. Och visst fanns det kvar i ryggmärgen sen förra året. Ett par vurpor, sen gick det galant. Även med boll och klubba.
Och så lite bus på hemvägen