Fars dag

I söndags var det fars dag, och det firades givetvis, vi tackar för en delikat middag. Här är två av alla bästaste pappor som finns i världen.
Min pappa

Och så mina barns pappa

Uppdatering

Har varit så mycket sista tiden och mindre stressigt lär det väl inte bli med julen i antågande. Vet inte var jag ska börja.

Dukto har skaffat klippkort hos veterinären. Han har haft tre hål på hornhinnan och gått på återbesök ganska länge då dom inte varit helt nöjda. Men nu så var hålen borta och dom ville byta ögondroppar. Sagt och gjort, vi bytte. Det resulterade i att efter två dagar så såg Dukto ingenting, han gick in i dörrposter och det mesta. Så det var bara att sluta med dom dropparna och ta tillbaka de gamla igen, så nu är han på G igen. Snart fyller vår ulltuss 13 år och då ska det bli kalas.

Theo han har varit på återbesök på Barnmottagningen för sin förkylningsastma. Som numera har konstaterats vara astma och inte förkylningsastma Där var dom inte heller nöjda med hans mediciner. Så även här börjades det laboreras. Han fick ny medicin Singulair, som var i pulverform. Shit tänkte jag, hur i helsike ska jag få i honom detta. Men han är tapper denna lilla kille. Så van att ta medicin, så han gapade glatt då den fick blandas i äppelmos. Mumsigt värre. Även kortisonet ökades för att förhoppningsvis kunna trappa ner det efter hand. Syresättningen var ok. Däremot var farbror doktorn inte nöjd med hans vikt. Tyckte att han vägde för lite. Förmodligen för att han inte har tillräckligt immunförsvar så tillvaratar han inte all näring. Hur ska man kunna ge någon som äter som en häst ännu mer mat??? Han är inte kräsen på nåt sätt, utan smaskar i sig allt han bjuds på.
Denna nya medicin han fick var inte gratis (353:- för 28 dagars dospåsar, tur det finns frikort) hade ju vissa biverkningar och han har provat på de flesta.
Humörsvängningar - här hemma skiftar humöret på två röda, från jätteglad till förbaskad på en handvändning.
Hallucinationer och drömmar - man kan kort säga att första dygnen flummade han runt ordentligt, men nu har det lugnat sig tack och lov. Han kan fortfarande vakna och vara hysteriskt ledsen och vill ha mera närhet nu än tidigare.
Kräkningar och diarré - behöver nog inte djupare förklaring på detta. Det är vad det låter och höll i sig två första dygnen.
Blåmärken och svårstoppade blödningar från sår - känns som om han får blåmärken bara man tittar på honom. Liten som han är så röjer han fram över allt och har marksyn titt som tätt. Väldigt fina blåmärken/blåtiror blir det.
Nässelutslag och klåda - är oxå vad det låter, med det har blivit bättre. Det var bara att ta fram barnoljan igen.
Hur krångligt och tråkigt detta än har varit så har han fått ny energi, är inte lika trött längre. Och förutom humörsvängningarna så har han blivit en gladare mer harmonisk pojk. Hoppas på det bästa, framförallt att dom kan hitta en lösning som gör honom nästan symtomfri. Nästa återbesök blir 1 december för att utvärdera den nya medicineringen. Puss på dig min lille trollunge.

Noah har hållit sig i schack på sjukfronten. Vad gör han då tokstollen? Jo men vi sväljer lite plastleksaker!!!!! En plastplutt, 3 cm lång och 2 cm i diameter. Kul kille han, hur sjutton fick han ner den? Så det var bara att börja ringa sjukvårdsrådgivningen, kopplas vidare till barnakuten. Hej och hå, tips och råd. Fick order om att ge honom sparris. Hur gott tror ni att han tyckte det var?? Rätt, inte alls gott. Men jag tvingade honom att äta upp en burk på två dagar. Till alla måltider fick han sparris. Men icke kom den ut. Så efter mera hjälp av sjukvården så kom den ut på naturlig väg tack och lov. En positiv sak kom ut ur detta, han kommer aldrig äta leksaker mer.

Björn och jag har tagit oss ur förkylningsträsket och hoppas få vara friska nu ett tag. Men med småbarn i familjen så varar det förmodligen inte så länge. Peppar peppar...

För ett tag sen

så var bästaste Melle här och lekte med Noah. Även hans mamma Linda och brorsan Ludde var med. Vi hade en härlig eftermiddag med fullt ös från första stund. Vi fikade lite våfflor och sen lektes det vidare i 100 knyck. Tack för en rolig eftermiddag. Så skönt när någon kommer hit som upplever samma "vardagliga kaos" som vi lever i.

Helt plötsligt...

...blev han så stor, min lille trollunge. Vilken skillnad, han blev lite busigare oxå. Här kommer lite före och efter kort. Men tilläggas ska att han är jättenöjd.

Så här gullig och lite nervös var han innan han gick till frisören




Och ännu gulligare blev han efteråt

Mammahjärtat gråter

Mitt mammahjärta gråter. Egentligen för en riktig skitsak. Hur som, idag har Noah varit hos frisören och klippt av allt sitt långa blonda hår. Han blev jättefin och är supernöjd själv. Förmodligen mest för att han fick illgrön färg i håret. Med tanke på att han tidigare, så fort vi pratat om att klippa honom, vilt börjat protestera att ni rör inte mitt hår. Sen gör han en helomvändning till att jag vill se ut som morfar i håret (typ ha 5 mm på huvudet). Så det fick bli en kompromiss. Men han är så fin mitt stora hjärta. Han blev så mycket större i sin nya frisyr och hans mamma fick ångest över att han snart redan hunnit bli 4 år. Han har ju kommit till insikt med att om det inte känns bra så kommer ju håret att växa ut igen, klok lite buse är han. Har inte hunnit lägga över bilderna än, för jag tog givetvis kort på honom innan och efter, men ni kan få hålla tillgodo med ett annat på hans ljusa hårsvall.

Tips till dammande män

Damma är nog ingens favoritsyssla och framförallt inte vitrinskåp. Så här gör min älskade man när han ska göra det här hemma. En ganska klok idé, men det kan jag ju inte erkänna för honom. I början när han fick denna uppgift så frågade han ju efter varje grej var den skulle stå, sen kom han på detta. Ta ett kort och vips så reder sig en bra karl sig själv. Puss på dig min älskling!

Livet rullar på

Vet inte var tiden tar vägen. Men den försvinner i alla fall. Tänker att man ska hinna så mycket på sina lediga dagar, man icke. Dom bara svischar förbi. Om en månad är det äntligen advent. Åh, vad jag längtar. Bästa högtiden :) lika kul varje år. När den är slut tänker jag varje år, "nu är det ett helt år kvar till nästa gång" och så vips så är det jul igen.

Sista tiden har vi hunnit med en rad födelsedagar, allt från 1 till 56 år. Kul med kalas och träffa nära och kära, och så dom man inte tycker om ;)

Vi har frisknat till, eller jag kanske jag ska säga. Fast Björn har varit lite förkyld och då var han ju givetvis mycket sjukare än jag. Och visst vad är en förkylning mot att föda barn. Ni vinner grabbar, det är synd om er när ni är sjuka. Har mycket möten och grejs på jobbet nu, tycker hela november redan är fullbokad, nä nu överdrev jag. Men lite mycket blir det ibland.

Fasen vilket flummigt inlägg det blev, men jag tvingar ingen att läsa, det är självvalt.
Puss och kram skumbanan!