Sista natten med gänget!

Inatt jobbade jag min sista natt för ett tag framöver. Har blivit tillfrågad om en projektanställning 92 % dagtid som "Administrativ schemakoordinator". Som senare kan bli en fast tjänst. Detta nappade jag på och i fredags eftermiddag fick jag telefonsamtalet. Den är din Therese. Så på torsdag och fredag kommande vecka är det intensivutbildning och nästa måndag kör vi igång. Detta är ett projekt som jag tror på. Ska bli riktigt roligt att vara med och köra igång något nytt. Så nu har jag tjänstledigt från min nattjänst tills vidare. Det var med blandade känslor som jag gick hem i morse. Trivs så förbaskat med mitt nuvarande jobb. Med mina arbetsuppgifter och mina arbetskamrater. Kommer att sakna er massor. Min förhoppning är att jag kommer få ha kvar schemaansvaret för er tillsammans med Anna. Annars kommer vi ju att ses i huset i alla fall. Men nu väntar nya arbetsuppgifter, nya utmaningar.

Tjohoooo!

Om gårdagen var bra, så är det ännu bättre idag. Livet är med mig. Det går bra nu! Och vänta ni, ni ska få veta.....på söndag tror jag. Har lite jag måste fixa med först.

Fredag

Igår kväll kom Angelica och Birgitta och sova över här. Vi åt god tacos, pratade och kollade tv. Idag tog dom med sig Noah och Theo hem till Emmaboda och Farfar. Där väntar övernattning och marknad i morgon. Själv tog jag lite kompledigt inatt, så ikväll vankas det bio och middag på Hansson´s krog med Björnen, Robban och Linda.

En bra dag!

Idag är en bra dag, en riktigt bra dag. Fick ett telefonsamtal som gjorde mig glad och hoppfull. Kan inte berätta varför, men det ska ni få veta i sinom tid. Jag hoppas, hoppas, hoppas.

Som ett brev...

...på posten kom den. Förkylningen från hell. Den har suttit i ett par dagar nu, men börjar ge med sig. Det är inte ofta jag går hem från jobbet för att jag är sjuk. Men i måndags morgon gick det inte längre. Sen dess har jag inte gjort många knop. Panodil, Otrivine Comp, Zyx och halstabletter har blivit mina nya tillfälliga vänner. Men som ni alla vet, ont krut förgås inte. Så jag kommer tillbaka, en annan dag.

En intensiv vecka

Tiden bara rusar fram, det är mycket som ska hinnas med, och ibland skulle jag behöva ha ett par timmar till på varje dygn. Min arbetsveckan blev lite extra lång, det är mycket schemaarbete nu. I måndags satt vi 13-21 på jobbet och var och en fick komma till oss och lägga in sitt önskeschema med vår hjälp. Det gick galant men det var en lång dag. Sen följde två jobbnätter tisdag och onsdag. Och i torsdags var jag halvt medvetslös kändes det som. En enorm trötthet, kanske en förkylning som ligger och gror oxå. Theo´s astma har gjort sig påmind, det är ju dax för väderomslag. Nu är det varmt till kallt och fuktigt och det fixar inte han. Hostan från hell är på väg. Men vi har dubblat medicinerna och hoppas att vi får bukt med det. I fredags tog vi oss en tur till Skälby med Anna & Alva, där spenderade vi ett par timmar med stim o stoj i solskenet (bilder kommer). Idag är det lördag och Björn är på kurs hela dagen. Sen i kväll väntar en dejt med Emma, Tomas och Simon. Ska bli så roligt, det var ju ett tag sen sist. Imorn är det söndag och det är dax att jobba igen.

SVT´s söndagsdokumentär

Har precis tittat på gårdagens dokumentär från SVT "Barn med cancer". Jag började titta igår, men jag förmådde inte att titta klart. Den gick rakt in i mitt hjärta. Det är en jävla sjukdom, vem den än drabbar. Kan ingen bara ta och ta bort den för alltid, jaja jag vet att det inte funkar så. Det är inte normalt att ens barn dör före en själv. Man får sig en knuff i ryggen. Man känner sig usel som tjatar och gnatar på sina barn när man sett detta. Man ska vara så förbaskat tacksam för att man har dom, här och nu. Som mamma älskar man sina barn villkorslöst, för alltid. Så sluta nu ta allt för givet, livet kan fort vändas upp och ner. Lev idag, imorgon kan det vara försent.

Vill bara tillägga att det är inte rätt att någon går ifrån oss för tidigt i denna sjukdom, det gäller inte bara barnen. Vi har i vår närhet dom som lämnat oss alldeles för tidigt, jag vet att dom finns nån annanstans och vakar över oss. Men jag hade så mycket hellre haft dom här.