onsdag 26 september 2012

Invigning och föräldramöte

Igår var det då dax för Noah att flytta till sin nybyggda fina förskola. Han var helt lyrisk på morgonen. Inga problem att stiga upp då inte. Nya förskolan ligger uppe bredvid rätta skolan och detta är stort för en femåring. Och då menar jag STORT. Nu får man leka bland de stora barnen. Så nu på morgonarna lämnar jag min lille kille (som inte är så liten längre) på fritids, där dom är en stund för att sen gå över till förskolan. Lunchen äts i skolmatsalen tillsammans med de andra skolbarnen. Shit, vart tog dom åren vägen. Han trivs och tycker detta är super. Theo är inte lika positiv till detta. När han började dagis hade han tryggheten i sin storebror. Till en början var dom på samma avdelning och sen flyttade Noah upp till grannavdelningen. Och då kunde dom ses på gården nån gång under dagen. Men han fanns ändå där. Så igår var separationen ett faktum. Nu är dom åtskilda på två helt olika ställen. Han sa inget Theo men det märktes på honom när jag lämnade honom, att han tyckte detta var jobbigt. Lite av hans trygghet var borta. Men det ordnade sig, han hade haft en bra dag med sina kompisar.
Vid hämtningen igår var det lite invigningsfest för barnen och deras familjer. Det bjöds på läsk, salta pinnar och feststämningen var på topp. Jättemysigt. Noah hade haft en toppendag och pratade i ett om allt som hade gjorts. Alla nya leksaker dom fått, alla nya intryck och rutiner.

Idag var det föräldramöte och rundvandring i de nya lokalerna för oss. Underbart stort och fräscht. Mycket ljus och luftiga utrymmen. Här kommer dom få det toppen och naturligt slussas in i skolans värld.

Theo frågade mig idag på morgonen:
-Mamma när får jag flytta till den nya förskolan?
- När du fyllt 5 år, svarar jag.
- Vet du? Det är ju skitlänge.
- Ja, jag vet.
- Först måste jag fylla fyra då och sen fem.
- Ja precis, sen får du flytta.
- Det är skitlänge!
Ja det må va hänt att det är länge älskade unge, men kan du inte bara vara liten ett tag till. Tiden går så fort och tids nog hamnar du där.

Inga kommentarer: