Uppdatering....

...av dom senaste veckorna. Detta skulle kunna ta en evighet att berätta och troligtvis sluta i en roman. Men jag ska försöka göra det kortfattat.

Theo, min lille prins. Han har varit sjuk, mycket sjuk och väldigt länge. Men han är på bättringsvägen och förhoppningsvis har doktorerna hittat rätt. Och snart kan vi få ett slut på detta. Att han sen tidigare har förkylningsastma gör inte livet lättare för honom. Dom senaste två veckorna har bestått av väldigt mycket feber, gråt, mamma mamma, ingen matlust, knappt någon vätska (inte ens välling funkar), massor med mediciner. Medicinerna är värst, flytande är dom och det är liggande tvångshållning för att få i dom. Det gör ont i mammahjärtat, känns nästan som övergrepp att hålla i honom så. Men huvudsaken är att dom hjälper honom. Nu ska han blir frisk! Och få njuta av sommaren.

Noah, den stora prinsen. Han är billig vissa dagar, till och med bortskänkes ibland. Nä inte riktigt, men nästan. Trots, trots och mera trots. Tror att jag ska bli galen stundtals (som om jag inte redan är det). Han vet så väl vad han får och inte får göra, hur han ska reta upp sin mamma och pappa på snabbaste sätt. Nu när Theo har varit sjuk, har han blivit lite undanskuffad (inte ordagrant, men fått lite mindre uppmärksamhet då). Och för det får man lite dåligt samvete, han behöver oxå sin tid. Som tur är har han fått vara hos morfar på vedbacken och grejat många dagar.

Dukto, vår fyrbente lurviga goding. Han har ju sen tidigare haft sår på hornhinnan i ena ögat. Det har blivit bättre, men medicineras fortfarande. Och så har han klippkort på återbesök på Läckeby Djursjukhus. Men han är tapper vår gamle hund, så länge det finns småbarn i huset och mat tappas (eller matas direkt i munnen på honom) kommer han att finnas med oss.

Mördarsniglarna i trädgården har det inte heller så lätt, dom häller vi skållhett vatten på. Eller är vi riktigt elaka och saltar dom, ibland klipps dom itu med sax. Visste ni förresten att dom kan "skrika"? Det kan dom om man är tillräckligt grym. Hatar dom äckliga varelserna, förstör alldeles för mycket för att överleva i min trädgård.

Vi andra familjemedlemmar, Björn och jag, är det som vanligt. Det är bara att hänga med och ta nya tag. Sömn har varit en bristvara senaste tiden men nu är den här igen. Underbart att sova hela nätterna.